Om Kristinagården

Huset uppfördes 1692-96 efter ritning av landshövding Erik Dahlberg. Det ödelades genom brand 1730 men återuppbyggdes. Under slutet av 1700-talet var huset förfallet och skadades också då av bränder. En omfattande renovering genomfördes 1819. Det byggdes ut på 1840-talet med en länga mot norr. Byggnaden inrymde fram till 1820-talet Jönköping trivialskola, därefter Jönköpings elementarläroverk till 1867.

Uppförandet av ett församlingshus var till stor del beroende av frivilliga bidrag. För att få medel härtill började man därför 1910 utge Julhälsningar och andra skrifter, varav behållningen gick till församlingshuset.
1913 fattades beslut om att flytta pastorsexpedition och kronokassörskontor från övervåningen i det tidigare skolhuset till stadens nyinredda rådhus vid Rådhusparken och invändigt skulle byggnaden byggas om fullständigt. Ombyggnadsarbetet fördröjdes dock genom att lokalerna fick tas i anspråk som provisoriskt sjukhus under våren 1915, då en svårartad hjärnhinneinflammationsepidemi drabbade staden. Den 4 december 1915 invigdes församlingshemmet.

Byggnaden var i kommunens ägo fram till 1960. Bottenvåningen användes som bibliotek till 1935, därefter som lokal för stadens sociala nämnder fram till 1945. Då hade behovet av församlingslokaler ökat, så att även undervåningen hyrdes. Några större förändringar av lokalerna gjordes därvid inte.
Det var först 1969-70 som en omfattande renovering av byggnaden kom till stånd. Därvid fick de olika rummen namn med byggnadshistorik klang. Några personer som fått låna sina namn åt rum är: Viktor Rydberg, Erik Dahlberg och Britta Dunder. I samband med restaureringen fick byggnaden namnet Kristina församlingshus och ändrades 1979 till det nuvarande namnet, Kristinagården.